Irisborg

Uppe i himmelen har Alchymist kommit längre än nere i skuggan. Mycket  frös ner i vintras vilket ledde till att det är lite tomt nertill på den sidan där Alchymist står. På andra sidan pergolan frös två av rosorna ner helt. Ordentliga nya skott är dock på väg upp, så det ser ändå lovande ut. Den enda ros som klarade sig fint här i pergolan är Henry Kelsey.

Nedanför Finlands vita ros, som nästan blommat över,  börjar knopparna visa färg på Fritz Nobis. Det ska bli spännande att se hur de utvecklas, då det är första gången denna buske blommar hos oss. I danske rabatten är Frezia på väg att slå ut.

Dagens bonusbild är vår första egna aubergine som är på väg. Redan nu ser man varför det heter äggplanta. Sorten är Blanche ronde à oeuf.

Så blommar den sista pimpinellifolian, fruhlingsduft. En ensam blomma fick den i år. Den doftar så ljuvligt som namnet antyder. Vi har inte hunnit få undan riset från körsbären som fälldes i våras, så den står inte så vackert just nu. Vi får se om vi hinner göra något åt det i helgen.

Som vanligt har vi en del stekelpåverkan, men det som sticker ut i år är det stora mängden bladlöss. Idag rengjorde vi dammfiltret för första gången för året, och det näringsrika vattnet användes i rosenträdgården som fick sig en ordentlig rotblöta.
Många knoppar börjar visa färg. Här är några.

De två rosorna i italienska trädgården har knopp för första gången. Vi hoppas att de inte ska bli uppätna, så vi får känna doften. Vår första bourbonros, Coupe d’Hebe och en till Gallicaros, Duschesse de Montebello.

Sen blir det en bonusbild. Jag tror vår skenkamelia kommer blomma för första gången. Det har stått där i några år nu, sedan hösten 2018, och gett oss en sprakande höstshow, men nu har den knopp!

 

 

Stora härliga blommor på Aicha och små blommor på en liten buske på William III. Jag är egentligen inte så förtjust i småblommiga rosor, men denna har vunnit över mig. Kan det vara för att i förhållande till buskens storlek ser blommorna större ut än vad de är?

Lite torrt i gräset runt busken bara.
Nu väntar vi bara på att fruhlingsduft ska slå ut, så har alla trädgårdens pimpinellifolior blommat. Och så hoppas vi på regn imorgon.

Så smått börjar Louise Bugnet slå ur som första ros i rosenträdgården. Doften är härlig och lite parfymig.

På andra sidan husset skyler tofsörosen, eller Finlands vita ros, komposterna. Här är blomningen just nu fantastisk. Thomas har fått klippa ner brännässlorna framför så man kan komma riktigt nära och borra ner näsan ordentligt. Även denna ros doftar starkt o ljuvligt. Lite fräschare än Louise Bugnet.

Denna bondpion var en av få trädgårdsväxter som fanns här när vi flyttade hit.

Immortality är lite gråblå i kanterna i år.

Claire de lune

Gräsmattorna är fulla av humleblomster och i mormorsträdgården finns släktingen nejlikrot i några olika varianter. Funderar på om danske rabatten behöver lite geum också. Passar onekligen bra tillsammans med förgätmigej.