Irisborg

En semestervecka och gräset står midjehögt. Nu får vi börja gräva fram trädgården igen. Mycket har slagit ut. Tofsörosen har passerat zenit. Några irisar har lagt sig, en tomat är avbruten. Alla bönor och ärtor är uppätna liksom många rosor i rosenträdgården. Ogräset frodas. Vi har lite att göra idag.

 

Nere i ån har de tagit bort betongfundamentet och dammen är borta på Dammvägen. De är inte färdiga så vi får se hur det blir.

Rododendronbuskarna växer så sakta till sig. Första busken (kanske heter den belcanto, står längst fram bredvid lekstugan) fick vi när vi flyttade hit och sen har det blivit några nya buskar varje år. Nya i år, här i backen, är en till R. Orbiculare,  R. Ledikanense (till höger i mittenraden), Gartendirektor Rieger och R. Micranthum Blommbux schwester.
Annars har helgen gått åt till att försöka få upp vår nya odlingstunnel längst bort i köksträdgården.

En mörkt lila iris i vad som ska vara en pastellfärgad del av trädgården. Den får nog vara kvar ändå i och med att den är så tidig. Den är lite hoptryckt av regnet, men jag undrar om det kan vara en pumila.

 Den här irisknoppen ser inte särskilt pastellig ut. Den är för all del tidig, men vi får se när den slår ut om det blir något att spara eller inte. Hm!

Så knoppar de första rosorna, och pimpinellifolierosorna är först. Vi har nu fyra i denna anspråkslösa grupp.

Tofsörosen brukar blomma först.

William III står i lavendelslänten där vi behövde lite tidigare färg. Busken har tagit sig riktigt fint i år.

Aicha är den första rosen man möter på vägen in och nog den som har det tuffast avseende jordmån. Den är därför inte så stor, men vacker ändå.

Fruhlingsduft har knoppar för första gången. (3st finns på bilden) Jag hoppas att rådjuren  håller sig borta så vi får känna doften.

 
Den dominerande färgen nu är knopparnas knallrosa. Även azaleans blommor bidrar till detta.
 

Lite skiftningar i gult se man också.

 
Lilla Wren missar man lätt där hon trycker sig mot marken, även om hon blommar överdådigt.

Här började vi vår trädgård för 11 år sedan. Vi hade fått tillgång till huset ett tag innan flyttlasset gick. Redan innan vi flyttat hit Kristi himmelsfärdshelgen 2011 hade vi alltså börjat gräva upp slänten här för att få ner några av de växter jag tog med från första trädgården.  (Några ytterligare plantor fick tillfälligt platts i min examenstunna i hörnet framför garaget. )

Successivt har vi sedan flyttat växterna dit de skulle, köpt lite nytt och delat det vi haft.

2018 gav vi upp den smala gräsmattsremsan och la en gång med stenar som legat bakom lillstugan. Resten fick bli rabatt. Sen har vi tänkt, några år, att vi borde ta bort vintergrönan.

Så tillslut har jag i år börjar ta bort vintergrönan, den är för skräpig här under vintern. Jag har kommit kanske en tredjedel. Tanken är att vi fortsätter med den kaukasiska förgätmigejen runt hela rabatten. (Alla plantorna kommer från en ursprunglig planta, antingen via delning eller frösådd) Hundtandsliljan ser ut att vilja bli delad i tre, så det ska den få bli. Det vintergröna får julrosor stå för fram över. Jag har några självsådda som jag ska försöka flytta hit.

(Märk också den perfekta grusplanen nedanför slänten när vi flyttade hit. Under åren har det blivit mer och mer gräs, och ogräs, här. Det är också en del av planen. En dag ska vi kunna gå ut utan skor, ner i en mjuk gräsmatta i stället. Det är mindre arbetskrävande att låta naturen sköta detta än att anlägga en ny gräsmatta. Än så länge behöver vi också platsen som parkering så vi kan inte ha en gräsmatta här än, men snart. Säkert inom de närmaste 11 åren. En trädgård behöver tålamod.)