Kaukasisk förgätmigej
Jack Frost. Ytterligare en favoritväxt. Det enda negativa är att den sticks när man klipper bort de överblommade blomstänglarna. Annars är det bara positiva egenskaper. Fantastiskt vackra blad vilka fortfarande har mycket kvar att växa och som pryder sin plats till frosten tar dem. En skir och ljuvlig blomning . Fösta året hade jag ormögat bredvid och det var ingen bra kombination för ormögats mycket mer överdådiga blomning gjorde att man knappt såg dessa mer skira blommor, detta trotts att de vid första anblicken är så lika. Den är också lätt att dela och är inte invasiv (i alla fall inte här) så den fyller ut den plats man ger den.
Syrendoft
Ovårdat
Blå och vit förgätmigej har, tillsammans med gullvivan, fått härja fritt här i år. Och det är helt okej. Rabatten här nedanför rosgången är lite maläten i år. Jag flyttade ju upp en del av ormögat i skogen i höstas, med tanken att det sista skulle tas nu när rosorna var klippta, men magen kom i vägen, så det får vänta. Som vanligt innebär det en dominoeffekt, där andra växter som skulle fylla ormögats (och en sockblomma som också ska upp i skogens) plats, helt sonika får stå kvar där de stod.
Matlanden
Det börjar ta sig i matlanden. Vi har skördat sparris ett tag nu. Jag försöker dock glesa ätandet till var tredje dag. Idag har vi skördat de första rädisorna. Vi har också kupat hälften av potatisen. Av oklar anledning är resterande blast knappt upp ur jorden. Detta trotts att de är samma sort och står i samma land.
Allåkerbäret har blommat med sina knallrosa blommor ett tag nu och idag börjar jordgubbarna visa färg.
Frazerazalea
Äppelblomster
Nog för att körsbärsblommen har sin charm när de kommer, men de går ändå inte att jämföra med äppelblommorna. Det är andra gången de blommar så här överdådigt sedan vi flyttade hit. Vi har tre sorters äpplen på tomten. Här på bilden är det gul Rickard som visar upp sin prakt. Formen på trädet från dem här vinkeln är ganska trevlig. Men vi jobbar på att få ner den lite i höjd då vi inte når ända upp trotts hjälpmedel vid plockningen. Vi har tagit en bit varje år. Lite höjd måste dock bli kvar för varje höst kommer en älgko med kalvar och äter upp äpplena från de nedre grenarna.
Ogräsrensning
Fördelen med ogräsrensning är att man ser världen i andra vinklar. Fänrikshjärtat omger silveraxet. Bakom syns två av de tre (tre stycken på hela tomten) tulpanerna som inte blev tagna av rådjuren i våras. I bakgrunden syns alunroten som tar upp silveraxets färg. Alunroten, som nämnts tidigare, brukar ätas upp av rådjuren sen vinter men hämtar sig fint.
Den gula rabatten
Snart ser den nog mer logisk ut, den gula rabatten vid sidan av lillstugan. Nu blommar narcisser och pagodblomman (hundtandsliljan).
En liten altan (eller piratskepp, enligt Erik) håller på att växa fram. Här är det mest lä på tomten och på våren, innan lövsprickningen, badar det i sol här. Några alpvalmon skall snart få hamna i denna rabbat också. De var egentligen tänkta till den planerade alpinträdgården, men den anläggningen får ligga kvar som en plan även i år, vi hinner nog inte starta det arbetet denna sommar.
Ett par svavelpioner har i vår tittat upp från frön jag sådde för ett år sedan. Det var bland det sista jag köpte från konnässörklubben på botaniska i Göteborg som tyvärr upphört att existera. Jag hoppas de snart återuppstår. Växer pionerna till sig ska de också placeras i den gula rabatten, troligen efter att den utvidgats något så de får plats.
Kungsängslilja
Första Kungsängsliljan har slagit ut och fler är påväg. Men det är inte den stora massan som jag föreställer mig ännu. Det tar nog några år till.
Katsurahäcken har klarat ett år till. Förra året slapp vi frostskador på löven. Vi får se hur det blir i år. Jag har en teori att körsbärsträden skall skydda lite från frosten. Det fungerade inte för två år sedan.
I höstas, när jag klippt katsuran, satte jag ner några grenar i krukor och nu spirar en del av dem så jag hoppas på fler buskar om ett par år.