Ovårdat

Blå och vit förgätmigej har, tillsammans med gullvivan, fått härja fritt här i år. Och det är helt okej. Rabatten här nedanför rosgången är lite maläten i år. Jag flyttade ju upp en del av ormögat i skogen i höstas, med tanken att det sista skulle tas nu när rosorna var klippta, men magen kom i vägen, så det får vänta. Som vanligt innebär det en dominoeffekt, där andra växter som skulle fylla ormögats (och en sockblomma som också ska upp i skogens) plats, helt sonika får stå kvar där de stod.